NYA OCH GAMLA VÄRLDENS VINLÄNDER

 

Gamla världen
Vinframställningens utveckling är starkt förenad med kulturen i medelhavsområdet. Nomadfolken jäste druvor och bär till vin vid den europeiska civilisationens födelse. Sedan dess har en vinhandel uppstått, från början vid Nilens delta i Egypten till att senare spridas till länderna i Sydeuropa. De grekiska och romerska vinimperierna spred i sin tur vinkulturen till Frankrike, som under 1100-talet fick avsättning för vinet i de medeltida klostren.
Karl den Store inledde en nyordning i Tyskland under 1100- och 1200-talen, han såg vinodlingens ekonomiska betydelse och förordade vinodling i större skala. Den iberiska halvön, med Spanien och Portugal, drog nu fördel av utvecklingen i övriga Europa och började producera utomordentliga viner från områdena Navarra, Rioja och Toro. Tillsammans med Öst- och Nordeuropa har vi här det område som i vinkretsar kallas "den gamla världen".

Nya världen
Spaniens och Portugals strävan mot världsherravälde under 1400-och 1500-talen, förde vintraditionen vidare ut i världen. Begreppet "den nya världen" är ett samlingsbegrepp för de länder som bara odlat vin i drygt 500 år. Conquistadorerna förde vinet till Syd- och Nordamerika i mitten av 1500-talet. Men när vi idag säger nya världen är det en vinindustri som härrör från slutet av 1800-talet. Vinmakeriets konst och druvsorter importerade man från framför allt Italien och Frankrike.
USA ingår i nya världen, de utmanar den gamla vinvärlden med att försöka göra de bästa vinerna i världen. Vindistrikten i Kalifornien är ett framstående exempel. Här växte vingårdar fram under 1900-talet, flera så sent som under 1960- och 70-talet. Här odlas bland annat stora arealer av Cabernet Sauvignon, Chardonnay och Sauvignon Blanc som konkurrerar med den gamla världen.
Till nya världen räknas också Sydamerika med Argentina och Chile som stora vinodlande länder. Längs bergskedjan vid Anderna har Argentina sina största vinodlingar. Argentina har unik kvalitet på Malbecdruvan. Argentinas Malbec härstammar från Frankrike men trivs bättre i Argentina tack vare varmare klimat och är tveklöst störst där.

Chiles framgångar
Chiles carmenèredruva härstammar också den från Frankrike. Just carmenéredruvans har funnit sin plats i Chile trots att den är mycket svårodlad. Under 1800-talet upphörde den att odlas i sitt hemland Frankrike. Chile har idag de största arealerna av carmenièreplantor i världen. Chiles avskilda läge bakom Anderna ger ett unikt vinklimat, här odlas fortfarande vinstockar som är oympade.
Chile har en internationell stil med Chardonnay och Sauvignon Blanc medan Argentina har lite ovanligare druvor. Numera finns även spännande druvor från Uruguay och Brasilien med bl.a. tannatdruvan som ofta har en kärv smak, är svart i färgen och har en viss strävhet. Tannat är en druva som kräver inblandning från andra mildare druvor för att få en bra balans. Varmvuxna druvor trivs naturligtvis i Sydamerikas varma klimat men det finns också druvor i den svalare stilen. I de områden som har höga berg och svala havsvindar odlas både blå druvor och gröna druvor.

Europa föregångare
Viner som odlas efter ekologiska och biodynamiska principer ökar stadigt i den gamla världen. Därför har återigen viner från de europeiska länderna blivit populära då man i den nya världen ännu inte hittar så många ekologiskt odlade viner. Ofta är det småodlare i gamla världen med hantverksmässiga metoder som är måna om sina odlingsmarker, druvor och rankor. På det här området ligger den nya världen än så länge efter.