PORTVIN

Portvin är huvudsakligen ett rött starkvin (även om det också tillverkas vitt portvin). Det som gör att det kan definieras som port är den process där man tillsätter druvsprit i en fastställd mängd som gör att jästen dör och lämnar kvar oförjäst druvsocker för sötmans skull. I tillverknings-processen fottrampas druvorna i grunda öppna granitkar (Lagares) för att utvinna tanninerna och dessutom tillvarata druvans färg.

Vanliga druvor för porttillverkningen är Tinta Roriz, Tinta Francisca, Touriga Nacional och Touriga Francesa. Druvjuicen av fruktkött, skal och druvsaft får jäsa och efter ett par dygn når den upp till en alkoholstyrka av 5 – 7 procent. Därefter tappas musten på fat samtidigt som man tillsätter 77-procentig druvsprit för att stoppa jäsningen.

Portvinstyper
Portvin kan indelas i tre huvudtyper – Ruby, Tawny och Vintage – Vintage Character är dock en variant, d.v.s. en koncentrerad och högkvalitativ Ruby.

Rubyn är det yngsta portvinet, bara lagrat ett par år, innan det buteljeras. Rubyn är då fortfarande röd. Den har en ungdomlig och sträv karaktär och fruktigheten är påtaglig. Rubyn är söt och stark i smaken. Doften består av plommon och mörka bär.

Tawnyn däremot har en längre lagring och lagras ofta på ekfat och får då en läderaktig färg. Den saknar Rubyns strävhet, är len i smaken och avrundad med måttlig sötma. Fatkaraktären är påtaglig med en doft av kola, vanilj, choklad, torkade frukter och nötter.

Vintage Character är egentligen en Ruby av hög kvalitet. Den utvecklas efter buteljering genom att den lagras på flaska. Vintage Character har fällning och bör därför kanteras innan servering.

Vintage Port är den högsta potensen av portvin och har en årgångsbeteckning. Den buteljeras efter att ha lagrats minst två år på fat, ibland längre tid än så. Därefter skall den mogna på flaska, ibland upp till 20-30 år. Ibland har Vintage port även vingårdsbeteckning. Dessa portviner är lika storslaget generösa i doften som njutbara i smaken.

Late Bottled Vintage (LBV) skiljer sig från en Vintage Port genom längre ekfatslagring. Det är ett konsumtionsfärdigt årgångsvin utan att invänta den långa mognadsprocessen på flaska. Efter 4-6 år på fat har det en generös doft och smak. LBV är en blandning av olika portviner från samma år och har kylstabiliserats före buteljering för att ta bort fällningen.

Fällningen i det lagrade portvinet kan antingen vara en filtrerad variant eller en ofiltrerad. LBV saknar fällning medan Vintage har fällning, den senare kan vinna på ytterligare lagring.

Portvinshistoria
Historien kring Portvinet börjar egentligen i England. När engelska vinhandlare på 1600-talet låg i fejd med Frankrike fick man hitta en ny leverantör av viner till England. Valet föll på Portugal. Dåtidens portugisiska viner var av skiftande kvalitet, men de från området Douro var lite kraftigare och hade högre kvalitet och därför fick vinbönderna där bli leverantörer. Dock klarade vinet inte den långa sjötransporten till England. Därför kom man att använda metoden att tillsätta druvsprit (aguardente) för att vinet skulle hålla sig under transporten till Englandskusten. Namnet portvin kommer från hamnstaden Porto varifrån vintransporterna till England gick.

 

 

Portexempel

Quinta Do Crasto LBV 2000, en ofiltrerad Late Bottled Vintage Port från Douro i Portugal. Den är gjord på högkvalitativa druvor som har lagrats på fat i 6 år. Den har tät rödblå färg, har en angenäm sötma, är fruktig och har en viss kryddighet.
Även 2001 Graham`s Late Bottled Vintage kan rekommenderas, också den är en LBV-port med en bred och utvecklad doft och smak. Den har en fruktighet och fatkaraktären kan kännas igen.
Andra rekommenderade portviner är Fonseca Bin 27, en Ruby med robust och generös fruktighet. En port med tydlig ekfatskaraktär är Taylor´s 10 Years Tawny, som enligt namnet är ett Tawnyvin och sist men inte minst kan nämnas 1988 Fonseca Guimaraens Vintage Port, ett nästan 20-årigt portvin med fin mognad. Den är också en ofiltrerad port, aromatisk med smak av mörka bär.

Portvin och desserter

Portvin passar bra till alla sorter av lagrade hårdostar och blåmögelostar, oavsett stil. Även mjukostar som brie och camembert är en angenäm portvinskombination.
Dessutom är portvin förträffligt i kombination med choklad och söta desserter som crême brulée och glass. Päron och fikon, kanske med lite söt marmelad till dessa, är ytterligare goda exempel.
Quinta Do Crasto och Grahams passar bra till en krispig och knäpig smak som Goudaosten, gärna en extra lagrad. Ostar doppade i vin förekommer t.ex. som den franska Lemacaire, rödkittad i kanterna och markerad i smaken.
För finsmakarna finns också ostarna Papillion och Saint Agur, hårda, starka och vällagrade specialostar.